14.01.15 - Tack – mamma och pappa!

Den sista tiden har varit omtumlande. På nyårsdagen somnade min älskade mamma in. Det känns fortfarande overkligt, att inte längre ha någon förälder i sitt liv. Ingen att ringa till eller som finns där i med- och motgång. Även om jag är drygt 30 år är det konstigt att vara ”föräldralös”. Min kära mor har varit den bästa mor man kan tänka sig. Hon var varm och engagerad! Insatt i det mesta och duktig på så mycket.

Min far som tyvärr gick bort allt för tidigt i lungcancer nyårsafton 2010. Hans största önskan var att jag skulle leva som vanligt. Han älskade skidsporten och var min störste supporter. Bara 6 dager efter hans bortgång vann jag Jizerska, jag tänkte på pappa under loppet. För att bearbeta sorg och saknad skrev jag ett brev till min far som lästes upp på hans begravning. Än har jag inte skrivet ett sådant till kära mor men här är min hyllning till världens bästa pappa:  

Till min älskade pappa

Jag har alltid älskat att vara med dig. Som liten var jag pappas flicka. Såg upp till dig och allt du kunde. Du var så duktig på att berätta historier från förr. Det var ofta jag som liten sa ”snälla pappa berätta när du gjorde hyss”. Min pappa var en liten Emil i Stora Bön. Den humorn hade du med dig till det sista. Du skämtade gott sista gången vi sågs. Social, pratsam och glad det var du pappa.

På Kläppetorp trivdes du nog som bäst. Jag tyckte om att vara med dig dit. Du lärde mig som liten att slå med lien, jag ville det gärna och du litade nog på att jag inte skadade mig. Vi pysslade där ihop och du var så duktig och flitig. Att jaga var bland det bästa du visste. Att skjuta var inte så viktigt utan att få en härlig stund på passet och njuta hundens skall i naturen. Kaffe och smörgås smakade så bra, du fick ro i din själ. 

Våra goa hundar har alltid varit dina trogna vänner. Du har behandlat dem som en i familjen och att se Molly krama dig var så fint. Tänk när du morgonpigg satt vid köksbordet och drack honungsvatten och åt en fralla, då satt alltid Molly på stolen bredvid dig.

Ditt engagemang kommer jag alltid att sakna. Du var enormt hjälpsam. Kommer ihåg hur du var med bort till Bäckeskolan där du spadvände hoppgropen och la dit den plankan som du hade sågat och vitmålat hemma. Sedan var du med när jag hoppade och mätte och krattade. Du hade också funnit en rund järnkula så att jag kunde få träna på kulstötning. Tänk alla de tisdagar som du var med mig till Rimnersvallen i Uddevalla. Då stannade vi vid den lilla kiosken och du köpte en Gott & Blandat påse, sedan satt du där på läktaren med andra föräldrar och följde med när vi tränade löpintervaller.

Även hästar var ett intresse. Du berättade hur du som liten pojk fick leda hästen till hustrappen för att klara av att komma upp på hästryggen. Du blev hängandes i svansen någon gång. Sedan blev trav ett stort intresse med egna travhästar. När jag var liten ställde du upp och skjutsade mig till ridskolan. Där vi pysslade med hästarna ihop och du satt och tittade när jag red. När travet gick på tvn var det något du inte gärna ville missa att se.

Våra husvagnssemestrar med familjen vet jag att du gillade. Tänk när vi fick med dig i vattenrutschbanan i Falun, spelade minigolf i Varberg, var på Carolakonsert i Borgholm och när du hejade fram mig till seger på 5-dagars i terränglöpning i Blekinge. Listan kan göras så lång. Alla bilresor vi har gjort och alla de tävlingar du varit med mig på. Terränglöpning, friidrott, fotbollsmatcher, rullskidor och skidor på vintrarna. Hela familjen har tyckt det varit roligt med idrotten. Jag är så innerligt glad att jag fick en chans att göra comeback efter 6 års frånvaro när jag hade tvingats att sluta. Glömmer aldrig när jag gled över mållinjen och vann Vasaloppet för första gången. Det var hela familjens seger, ni hade varit så snälla och servat mig utefter banan. Ni har stöttat mig hela livet, i med- och motgång. Då trillade glädjetårar på oss alla. Du var stolt!

Du har varit en man som gillat att arbeta. Tänk vad mycket du har åstadkommit. Byggt ett fint hus, renoverat både ladugård och hus, hjälpt mig i min lägenhet, hjälpt oss barn när vi flyttat runt och hjälpt många andra som behövt en hand. Du var så snäll.

Tänk vad mycket du har älskat vår kära mamma. Du har varit lyckligt lottad som fått ha en sån fin människa vid din sida. Ni har haft det så fint tillsammans i många år. Jag och min bror hade inte kunnat ha en bättre far eller mor.

Saknaden efter dig är enorm, nästan outhärdlig. Jag vill se dig, prata med dig och krama dig. Men jag har så mycket av dig i mig. Alla minnen, alla små detaljer som minner om dig. Men jag vet att du har ro nu. Livet är som ett Vasalopp, det går upp och ner. Man passerar olika kontroller i livet. Nu har du passerat mållinjen och kan andas ut. Där står alla dina vänner och väntar på dig, din mor och far, dina hundar och hästar. Nu känner du glädje och ro. Kroppen får en skön vila. Du har vunnit min älskade pappa för tänk vad mycket fint du har upplevt på resan. Vi andra strävar på i spåret efter dig. Och en dag skall vi alla också få komma i mål och äntligen krama om dig igen.   

Älskar dig för alltid!

Samarbeidspartnere

1 2 3 4 5 6 8 1 2 3 4 5 6 8 1 2 3 4 5 6 8
RSS
For alt materiell på denne websiden www.skisandra.com gjelder copyright.
For dem som vill anvende material kan kontakte meg så kan jeg eventuelt sende bilder.