10.12.12 - Seger & män vill slå oss damer...

Nu är säsongen lite mer igång för efter den här helgen har jag avverkat mina två första klassiska tävlingar i år. Blev en bra start men behöver lite mer tävlingar och lite mindre träning i kroppen för att det skall gå fortare. Men med fokus mest på långloppen så är det enligt planen. I mitten av januari är det som långloppscupen Swix Ski Classics startar. 

I torsdags kväll åkte vi upp till Beitostølen. Det var en fin, kall vinterdestination som mötte oss. På fredagen var det på med mycket kläder för kylan har sitt grepp om oss nordbor nu. Skulle ut och åka tävlingsbanan. Den startar nere på stadion och sträcker sig upp på vackra fjället. Det innebär också att det är en ganska tuff bana med många kilometer uppförsåkning. Dagen därpå var det dags för årets första långlopp. Inte extremt långt men 26 km i kärv kall snö och norsk terräng skulle sätta mig på tillräckligt hårt prov. Starten gick oss bröderna Aukland tog kommandot. Jag försöka komma iväg bra och det flöt på bra. Började klättringarna och tänkte mest på att åka tekniskt riktigt. Försökte låta bli att tänka på den lite för kalla luften. Faktiskt så är det vanligt de första tävlingarna att just luftvägarna är är mest ovana med att cirkulera mängder av kall vinterluft. På vägen upp fick jag några herrar som låg klistrade bak på skidorna. Vi blev en liten klunga med tre herrar och mig. När vi kom upp på fjället tyckte jag att det var dags att någon av de andra fick dra så klev åt sidan och släppte fram dem. Skönt att ligga bak i vinddraget, blir lite mer vila av bättre glid då. Kom in i ett parti med lite mer stakning. Det var extremt kärvt före pga den kalla snön så det blev inte lika mycket stakning som vanligt. Nu kände jag mig pigg så upp och se om jag hade något tryck i stakningen. Det kändes bra. Fick en liten lucka till dem andra men de tog den igen nedför. Inte alltid det är fördel att väga 62 kg. Så kom det mer diagonalbackar innan några tuffare långa nedförskörningar. Tog det lite försiktigt och vips var herrarna ca 80 meter före mig. Fick jobba på ett tag innan jeg hann ikapp dem på stakpartiet innan nya utförskörningar. "Nej, nu skall jag då inte tappa nedför", tänkte jag. Satsade och då kunde jag följa dem. Snart var vi inne på stadion och skulle då ut 3,5 km i världscupsbanorna. Här är jag mer känd efter flera tävlingspremiärer i den banan. Körde på i sista backen och hörde det pustade bakom mig. Jag bryr mig inte så mycket om det är en herre eller dam bak mig. Oavsett tar det tillfället i akt och tar det som en bra träning att vilja komma först i mål. Det var bara två av de tre kvar nu. Kommer över mållinjen med god marginal bak. Hade en bra avslutning. Den ena killen är glad och kommer fram och tackar för en fin kamp och sällskap under loppet. Den andre gör ingenting utan ser mest sur ut. Men jag är inte förvånad för många runt mig på långloppen är väldigt seriösa och självklart vill de då helst slippa se min hästsvans före dem i mål. I damklassen tog jag en klar seger och det var härligt att få tävla igen. Strålande sol och en fin tävling!

Har haft den totala placeringen 157 på Vasaloppet, dvs i herrklassen. Just där för några år sedan med ca 20 km kvar till Mora åkte jag själv i ett skidspår. Det var gott om plats runt mig och flera spår i bredd att välja på. Då kommer en man och hoppar rätt i sidan på mig. Blir sidotacklad så jag var väldigt nära att ramla. Fattar ingenting, det var ju bara han och mig i spåret. Men jag skulle ändå aldrig vilja att vi tjejer startade för oss själva. Då hade det typ "bara" blivit 3-4000 damer på Vasaloppet. Nej, jag vill uppleva vad långlopp är och för mig är det naturligt med massa halvvilda testesteronstinna män som inte vill annat än att komma fram fortast möjligt. Då får det gå att endel hatar att få "tjejdäng". Säkert har de flesta av er fått med sig den klassiska intervjun med mig innan Vasaloppet 2009 om min taktik - "Att hitta en bra herrklunga att ligga med". För oss damer är det helt annorlunda taktiskt jämfört med herrarna som ofta är väl samlade och gör sina försök på att rycka sig loss.  

På söndagen reste vi 17 mil till Lygnasæter där jag också tävlade. Denna gång med indivduell start och traditionell distans på 10 km. Där blev jag tvåa efter norska landslagstjejen Astrid Uhrenholt Jacobsen. Saknade gemensam start, där är ju roligare med det än att starta en och en, kanske därför jag gillar långlopp så.  

Nu är jag med ett gäng från Uddevalla IS på träningsläger på Sjusjön. Kanonfint ute i spåren och trevligt sällskap, kan inte blir bättre. 

Samarbeidspartnere

1 2 3 4 5 6 8 1 2 3 4 5 6 8 1 2 3 4 5 6 8
RSS
For alt materiell på denne websiden www.skisandra.com gjelder copyright.
For dem som vill anvende material kan kontakte meg så kan jeg eventuelt sende bilder.